Exempel på några produkter där kolväten ingår
•
Kolföreningar
Kolföreningar är kemiska föreningar där kol ingår.[1] De flesta kolföreningar räknas till den organiska kemin. Själva grundämnet kol, koloxider, karbider, karbonatsalter med mera räknas till oorganisk kemi. Några vanligt använda kolföreningar är etanol (vanlig sprit) (C2H5OH) och kolväten som metan (CH4). Allt material från växt- och djurlivet innehåller kol. I luften finns 0,03–0,04% koldioxid (CO2).
Ämnesklasser, funktionella grupper och nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Kolväten
[redigera | redigera wikitext]Funktionell grupp
[redigera | redigera wikitext]Kolkedjor innehållande endast kol- och väteatomer.
- Alkaner, kolkejdor med endast enkelbindningar (-C-) som funktionell grupp. Alkaner är mättade föreningar. Allmän formel: R-C-R'[2]
- Alkener, kolkejdor med minst en dubbelbindning (-C=C-) som funktionell grupp. Alkener är omättade föreningar. Allmän formel: R-C=C-R'[3]
- Alkyner, kolkejdor med minst en trippelbindning (-CC-) som funktionell grupp. Alkyner är omättade föreningar. Allmän formel: R-CC-R'[4]
- Cykloalkaner, alkaner som har slutits samman en ringstruktur. Allmän formel: CnH2n[5]
- Halogenalkaner, alk
•
Vad heter dem fyra enklaste kolvätet?
De fyra kortaste – metan, etan, propan samt butan – är gaser vid rumstemperatur och normalt lufttryck. Kolväten med mellan fem samt femton kolatomer är vätskor vid rumstemperatur…
Vilka är dem vanligaste grundämnena i kolväteföreningar?
ORGANISK KEMI – KOLVÄTEFÖRENINGAR
Grundämnet kol är många speciellt. dem fyra valens-elektronerna gör för att kol är kapabel bilda inom princip oändligt antal föreningar i långa kedjor.
Var får vi kolväten ifrån?
Kolväten existerar kemiska föreningar där endast kol samt väte ingår. Kolatomerna sitter ihop tillsammans med varandra inom kedjor, såsom kan existera korta alternativt långa, oförgrenade eller förgrenade. De kan även forma ringformade föreningar. Kolväten hittar man inom framför allt olika oljeprodukter.
Vilka material består av kolföreningar?
Kolföreningar är kemiska föreningar var kol ingår. De flesta kolföreningar räknas till den organiska kemin. Själva grundämnet kol, koloxider, karbider, karbonatsalter med mera räknas mot oorganisk kemi. Några vanligt använda kolföreningar är etanol (vanlig sprit) (C2H5OH) samt kolväten likt metan (CH4).
Vad heter detta minsta kolvätet med dubbelbindningar?
Alkener. Alkener är k
•
Några av de enklaste organiska föreningarna är de så kallade kolvätena. Anledningen till att de heter som de gör är att de bara innehåller just kol (C) och väte (H). Det finns mängder av varianter av kolväten, på grund av att de kan sitta ihop på så många olika sätt. De kan vara raka, förgrenade eller ringformade, och deras längd varierar kraftigt. Nedan visas några exempel på kolväten.
Rakt kolväte, hexan:
Förgrenat kolväte, isobutan:
Ringformat kolväte: cyklopentan:
Egenskaper
Alla kolväten är i det närmaste helt opolära på grund av att både kol och väte är medelbra på att dra till sig elektroner från andra atomer. Detta innebär att kolväten är olösliga i polära ämnen (till exempel vatten) men också att de har ett stort användningsområde inom industrin som lösningsmedel för många opolära ämnen (till exempel färger).
Vid förbränning av kolväten frigörs stora mänger energi, vilket gör flera kolväten lämpliga som bränsle. Exempel på kolvätebaserade bränslen är bensin (en komplicerad blandning av kolväten med runt kolatomer), fotogen (en blandning av kolväten med runt kolatomer) och naturgas (som mest består av kolväten med en eller möjligen ett fåtal kol