Anknytningsteorin bowlby

  • anknytningsteorin bowlby
  • Anknytningsteorin john bowlby
  • Anknytningsteorin bok

    • •

    Attachment theory

    Psychological ethological theory about human relationships

    Attachment theory is a psychological and evolutionary framework, concerning the relationships between humans, particularly the importance of early bonds between infants and their primary caregivers. Developed by psychiatrist and psychoanalyst John Bowlby (–90), the theory posits that infants need to form a close relationship with at least one primary caregiver to ensure their survival, and to develop healthy social and emotional functioning.[1][2]

    Pivotal aspects of attachment theory include the observation that infants seek proximity to attachment figures, especially during stressful situations.[2][3] Secure attachments are formed when caregivers are sensitive and responsive in social interactions, and consistently present, particularly between the ages of six months and two years. As children grow, they use these attachment figures as a secure base from which to explore the world and return to for comfort. The interactions with caregivers form patterns of attachment, which in turn create internal working models that influence future relationships.[

    •

    Anknytningsteorin är enstaka teori vilket handlar ifall nära samt känslomässiga relationer samt deras betydelse till individens tillväxt. En man vid namn John Bowlby arbetade beneath talet på grund av världshälsoorganisationen (WHO) där denne fått inom uppdrag för att ge stöd till ungar som separerats från sina föräldrar. detta var då som han kom underfund med hur viktig den tidiga omvårdnaden var till att behärska hantera senare livshändelser. Bowlby och hans kollega Mary Ainsworth arbetade sedan tillsammans i närmare 40 tid för för att undersöka anknytningens koppling mot en social och emotionell utveckling hos barn.

    Barnets beteendesystem och anknytningssystem

    Bowlby menade för att alla små människor redan ifrån födseln besitter behov dock att dem inte själva kan tillgodose sig dessa utan behöver hjälp till att behärska överleva. Därför har varenda barn genom evolutionen utrustats med medfödda beteendesystem likt syftar mot att ge dem den omvårdnad dem behöver. Nyfödda barn kunna exempelvis öka sina rörelser och skrika då dem känner obehag. Äldre små människor (ca 3 månader gamla) kan även använda sig av kroppsspråk och leenden för för att hålla kvar vuxnas uppmärksamhet och uttrycka vad dem gillar samt inte gillar. Barn besitter också i enlighet med Bowlby utrustats me

    •

    Anknytningsteori

    Anknytningsteorin är ett psykologiskt kunskapsfält som har sitt ursprung i John Bowlbys och Mary Ainsworths arbete från talet och framåt.

    Enligt anknytningsteorin är de nyfödda barnen "genetiskt förprogrammerade" till att knyta an till sina föräldrar. Detta för det evolutionära syftet att skydda barnet från fara och öka dess överlevnadsmöjligheter. Barnet skriker vid behov och påkallar därmed sina föräldrar/omvårdnadspersoners uppmärksamhet. Anknytningsutvecklingen går igenom ett antal faser där barnet från den första tiden inte skiljer ut sina omvårdnadspersoner till att det efter hand börjar visa preferenser för dem som det haft mest kontakt med. Vid ett års ålder har anknytning utvecklats till strävan att upprätthålla fysisk kontakt med de primära anknytningspersonerna.

    När utvecklingen sker som den ska, utvecklar barnet en förmåga att söka sina föräldrars/omvårdnadspersoners närhet, och använder dem som "säker hamn" vid stress och "trygg bas" vid utforskning av omgivningen. Hur anknytningen utvecklas kommer att prägla individens relationer genom hela livet, menar Bowlby och Ainsworth.[1] I senare studier som följt individer genom livet har det var

  • anknytningsteorin bowlby