Hur mäter vi radioaktivitet
•
Varför sker Alfasönderfall?
Att alfasönderfall är vanligt bland atomkärnor beror på att alfapartiklarna är väldigt stabila och starkt bundna system, med en liten massa i förhållande till massan hos de fyra ingående nukleonerna. De avges framför allt när det är gynnsamt för atomkärnan att avge en lätt produkt men med en stor frigjord energi.
Läs mer
Hur mäter vi radioaktivitet med vilka metoder?
Helkroppsmätning syftar till att bestämma mängden av radioaktiva ämnen i hela kroppen och kan utföras på olika sätt, beroende på situationen och på tillgänglig utrustning. Utöver helkroppsmätning kan även vissa organspecifika mätningar utföras, t. ex. för att uppskatta mängden radioaktivt jod i sköldkörteln. Vart finns det strålning? Strålning kommer från solen, från radon i byggmaterial eller i marken, från datorn och mobilen, från röntgenundersökningar, från solarium och brandvarnare med mera. Radioaktiva ämnen som avger strålning finns i små mängder i viss mat och inuti vår egen kropp.
Följaktligen, hur skapas strålning?
Radioaktiva ämnen innehåller för många neutroner i atomkärnan i förhållande till antalet protoner. Det gör atomerna instabila, och för att skapa stabilitet, avg
•
Radioaktivitet
Radioaktivitet är en fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer från kärnor samtidigt som dem avger joniserande strålning.
Förklaring
[redigera | redigera wikitext]Neutroner samt protoner, liksom utgör delarna i ett atomkärna, såväl som andra partiklar inom närheten styrs av flera olika krafter (växelverkan). Stark växelverkan existerar den starkaste kraften vid subatomär nivå. Elektrostatisk växelverkan är ej lika kraftfull men även betydelsefull. Svag växelverkan äger betydelse till betasönderfall.
I olika atomkärnor är dem ingående neutronerna och protonerna olika hårt bundna; allmänt gäller för att högre atomnummer från väte och uppåt medför starkare bindning upp till järn, varefter högre atomnummer medför svagare bindning, samt för att antalet neutroner behöver existera ungefär detsamma som antalet protoner (fler för tyngre atomkärnor). ifall den totala bindningsenergin skulle bli lägre om man skulle byta ut enstaka proton mot en neutron eller vice versa kunna kärnan genomgå betasönderfall. Skulle den totala bindningsenergin minska genom för att kärnan delas i numeriskt värde delar förmå detta ske, vilket vanligen innebär alfasönderfall, neutronemission alternativt fission. Den
•
Mätenheter gällande radioaktivitet
När det gäller att mäta radioaktivitet och dess skadeverkningar finns det en hel djungel med enheter. Här kommer en kort introduktion.
Aktivitet (A)
Becquerel (Bq); (SI-enhet)
Becquerel är kanske den enklaste enheten att mäta i. En Bq är helt enkelt 1 sönderfall per sekund, CPS (Count per Second). För att ta ett exempel så ligger en bit Americium på 0,26 µg från en brandvarnare. på ca 37 Bq, eller 37 kBq. Det blir alltså 37 sönderfall och därmed strålar per sekund. Bakgrundsstrålningen ligger på ca Bq.
Curie (Ci); (unit)
Curie är en äldre enhet, som mäter samma som Becquerel, alltså antal sönderfall per sekund. 1 Ci = 3,7 · 1010 Bq, det vill säga, 1 curie innebär 37 miljarder sönderfall per sekund. Måttet 1 curie definierades ursprungligen som aktiviteten i 1 gram radium.
Rutherford (Rd); (unit)
Används inte längre, men en Rd är lika med 1 Bq (1 MBq).
Exponering (X)
Roentgen; (unit)
Roentgen är en äldre enhet för att bestämma den elektriska landningen som frigörs vid exponering av gamma- eller röntgenstrålning.
Coulomb per kilogram (C/kg); (SI-enhet)
C/kg är ett mått på jonisering av luft på grund av joniserande strålning från fo