Didaktiska samtal
•
1 Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet
2
3 Örebro Studies in Education 21 Kent Larsson Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet överväganden kring en deliberativ didaktik
4 Kent Larsson, Titel: Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet överväganden kring en deliberativ didaktik Utgivare: Universitetsbiblioteket Redaktör: Heinz Merten Tryck: Intellecta DocuSys, V Frölunda, 10/ issn isbn
5 Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i pedagogik, framlagd vid Örebro universitet Abstract Larsson, Kent (): Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet överväganden kring en deliberativ didaktik. (Dialogue, classroom climate and student participation some aspects of deliberative didactics). Örebro Studies in Education 21, pp. The aim of this dissertation is to study learning through deliberative dialogue, the social climate of the classroom, and certain aspects of student participation in civic education in upper secondary schools, as well as aspects of deliberative didactics. It takes its theoretical point of departure in John Dewey s texts on democracy and education. An additional perspecti
•
Charlotta Hilli samt Hannah Kaihovirta, Åbo Akademi
Artikeln som PDF
Syftet med kapitlet är för att förstå dialogism som förutsättning för utbildning. Vi närmar oss antologins tema människorättsfostran med dialogismen som en perspektiv liksom vi undersöker, både ifrån pedagogisk position och forskar position. oss tar utgångspunkt i Michail Bachtins teorier om dialogism, vilket definieras närmare inom följande avsnitt.
Våren prövade oss teori inom praktik utifrån en läsning av Michail Bachtins teorier om dialogism. Det empiriska exemplet existerar ett diskussion som genomfördes i klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi. Genom en hermeneutisk arbetsprocess inom sju tolkningsnivåer (figur 1) prövade oss hur dialogism kan tillhandahålla resurser till undervisning inom samhällslära samt delar ur Bachtins dialogism begreppsliggör kommunikationen under seminariet och dem tolkningar vilket gjordes efter den. Bachtin stavas vid olika sätt beroende vid författarens tungomål. På engelska används vanligen Bakhtin. vid svenska Bachtin.
Figur 1. Sju tolkningsnivåer. ©Hannah Kaihovirta
Figuren beskriver dem sju tolkningsnivåernas kronologi inom hela arbetsprocessen. Arbetet följer ett mönster där oss som vetenskapsman prövar vår förförståelse
•
En bredd av utgångspunkter för dialog
Sammanfattning
I det här numret presenterar vi texter som spänner över många utbildningsnivåer och typer av innehåll. Flera av texterna handlar om laborativ undervisning, och vi relaterar dessa till den systematiska översikt som Skolforskningsinstitutet presenterat om detta forskningsområde. Numret tar också upp olika former av kommunikation i klassrummet, forskning om yngre barns lärande och undervisning om tekniska system.
Det här är femte numret av ATENA Didaktik, och bidragen i denna upplaga illustrerar på ett bra sätt att vi är på god väg att skapa den “plats för samtal mellan profession och forskning” som vi presenterade i det första numret [1]. Det aktuella numret har flera bidrag från professionen, där lärare förmedlar och resonerar kring sina erfarenheter av utveckling i klassrummet. Det innehåller också flera bidrag från forskningen, där forskare presenterar egna eller andras studier för att göra dem mer tillgängliga och användbara för lärare i praktiken. Vi hoppas att innehållet kan vara en bra utgångspunkt för samtal mellan profession och forskning.
Under den gångna terminen har vi publicerat flera artiklar, varav fyra i dett