Vad används hash algoritmer till
•
Hashing
Hashing
Hashing är en process där indata, som en fil eller ett lösenord, omvandlas till en sträng av fast storlek som representerar ett unikt fingeravtryck av den ursprungliga datan. Det används ofta inom cybersäkerhet för att säkert lagra lösenord och verifiera dataintegritet.
Hur Hashing Fungerar
När data hashas går det igenom en matematisk algoritm som producerar ett unikt hashvärde. Algoritmen tar in indatan och genomför en serie beräkningar för att omvandla det till en sträng av fast storlek.
De viktigaste egenskaperna hos hashing är följande:
- Deterministisk: Samma indata kommer alltid att producera samma hashvärde. Denna egenskap möjliggör effektiv dataretrieval och jämförelse.
- Enhetlighet: En liten förändring i indatan resulterar i ett helt annat hashvärde. Detta säkerställer att även den minsta ändringen ger ett betydligt annorlunda resultat, vilket gör det användbart för att verifiera dataintegritet.
- Enkelriktad funktion: Hashing är utformad för att vara en enkelriktad funktion, vilket innebär att det är beräkningsmässigt omöjligt att vända processen och få originalindatan från hashvärdet. Detta gör hashing idealiskt för att säkert lagra känsli
•
Vad är enstaka kollision inom sammanhanget tillsammans hashfunktioner samt varför anses det existera en säkerhetsrisk?
En kollision, inom samband tillsammans hashfunktioner, hänvisar till enstaka situation var två olika ingångar producerar samma utmatade hashvärde. detta anses artikel en säkerhetsrisk eftersom detta kan leda till olika attacker liksom äventyrar integriteten och autenticiteten hos information. Inom detta område från cybersäkerhet existerar det viktigt att förstå kollisioner samt deras implikationer för för att utvärdera styrka och tillförlitligheten hos hashfunktioner.
Hashfunktioner är matematiska algoritmer likt tar ett indata (meddelande) och producerar en utdata med fast storlek (hashvärde). Utdata existerar vanligtvis enstaka sekvens från bitar, samt funktionen bör ha egenskapen att producera ett unikt hashvärde på grund av varje unik ingång. dock på bas av den ändliga storleken på utmatningsutrymmet är kollisioner oundvikliga.
En kollision uppstår då två olika ingångar, låt oss yttra meddelande A och kommunikation B, resulterar i identisk hashvärde. Matematiskt kan detta representeras liksom H(A) = H(B), var H representerar hashfunktionen. Sannolikheten för ett kollision beror på storleken på hashutrymmet och antalet möjliga indata.
Säkerhetssårbarhete
•
Hashfunktion
En hashfunktion är en deterministiskfunktion som omvandlar (engelska hash = hacka sönder[1]) en godtycklig datamängd till en hashsumma av känd storlek. Inom datavetenskap används hashfunktioner bland annat för att skapa och söka i hashtabeller, en datastruktur som adresseras genom hashning av söknycklar. En hashsumma kan även användas för att jämföra dataobjekt, eftersom ett givet invärde alltid gör upphov till samma hashsumma, vilken kan användas som kontrollsumma.
Hashkollisioner (när olika ingångsvärden resulterar i samma hashsumma) kan till exempel hanteras genom att ytterligare en hashfunktion nyttjas för särskiljning.[1] Olika hashfunktioner har olika egenskaper och användningsområden. Exempelvis: en hashfunktion som adresserar en hashtabell har fördel av att vara snabb medan en hashfunktion som används för att dölja lösenord i en lösenordsdatabas saknar fördel av att vara snabb, då snabbhet i det fallet tillåter en crackare att snabbare få fram lösenorden i klartext vid ett dataintrång.
Kryptografiska hashfunktioner
[redigera | redigera wikitext]En kryptografisk hashfunktion måste vara enkelriktad och kollisionsresistent (att varje ingå