Skalle från djur

  • skalle från djur
  • Djurskalle
  • Skalle-per dör

    • •

    Rashygien eller eugenik är läran om att förbättra människans ärftliga egenskaper genom selektiv avel. Under talets slut och talets första del pågick detta främst i USA men också i Sverige. Det var inte bara samer som mättes utan 10 tals svenska värnpliktiga.


    TEXT: KERSTI WISTRAND

    I den hyllade och flerfaldigt guldbaggebelönade filmen ”Sameblod” i regi av Amanda Karnell får vi följa den åriga sameflickan Elle-Marja (spelad av Lene Cecilia Sparrok). I talets Sverige är hon elev med kolttvång i en förtryckande nomadskola, där hon förutom att överge sitt samiska språk, tvingas till rasbiologiska undersökningar av ett par vetenskapsmän från Statens institut för rasbiologi i Uppsala. Hon underkastas skallmätningar och hon tvingas stå naken under fotografering. Elle-Marja upplever sig som mindre värd. Skamfylld, mentalt förolämpad och med stukad självtillit lämnar hon sin samiska identitet bakom sig och utbildar sig till lärarinna i Uppsala. LÄNK

    Rasbiologisk föreläsning i Uppsala

    ”Du måste komma med och lyssna på den siste svenske rasbiologen Bertil Lundmans föreläsning!” blev jag uppmanad av mina kurskamrater när jag pluggade pedagogik vid Uppsala universitet.

  • skalle från djur

    • •

    Kranium

    Människans kranium, framifrån och från sidan.

    Kranium (latin: cranium) eller skalle är den skelettstruktur som utgör huvudets stomme. Djur som har ett kranium tillhör understammenkraniedjur. Kraniets främsta uppgift är att bära ansiktet och skydda hjärnan. Dessutom har kraniets utformning stor betydelse för flera viktiga sinnesorgan och kroppsfunktioner: Till exempel avgör ögonens placering och avståndet mellan dem artensstereoskopiska seende; öronens placering är avgörande då ljudkällans positions avgörs; tändernas placering och utformning avgör vilken kost som konsumeras; och hos många arter bär kraniet viktiga försvars- eller angreppsvapen såsom horn och huggtänder.

    Kraniell är en anatomisk term som syftar på att något är beläget uppåt mot kraniet, till exempel är magsäcken kraniellt om tarmarna (magsäcken ligger högre upp än tarmarna). Motsatsen är kaudal.

    Fenestrae ("fönster") kallas de öppningar som påträffas i kranier hos djur.

    Människans kranium

    [redigera | redigera wikitext]

    I människans skelett består den vuxna individens kranium normalt av 29 ben. Förutom underkäken (mandibula) sitter benen ihop i sicksackformade,

    •

    Människans kranium

    Människans kranium eller skalle är den del från människans skelett som utgör huvudets benstomme. Den sektion som omsluter hjärnan kallas huvudskål alternativt hjärnskål samt den främre delen till ansiktsskelett. Människans kranium består av 29 ben, från vilka 9 utgör någon del från hjärnskålen, 16 tillhör ansiktsskelettet och numeriskt värde tillhör båda. Latinska namn skrivs inom parentes.

    Dessutom finns inom vardera hörselorgan tre små ben - hammaren (malleus), städet (incus) och stigbygeln (stapes) - och inom munnentänderna.

    Bildning och ossifikation

    [redigera | redigera wikitext]

    Kraniet existerar inte slutet vid födseln, dels finns två fontaneller som existerar partier tillsammans med bindväv istället för skelett som sluts successivt, dels finns bensutrer mellan kraniets olika ben som även sluts beneath tidig tidig del av ett liv. Om dessa sluts till tidigt förmå det leda till i kraniosynostoser.

    Hjärnskålen

    [redigera | redigera wikitext]

    Hjärnskålen byggs upp av dem parigahjässbenen (ossa parietalia) samt tinningbenen (ossa temporalia) samt det opariga pannbenet (os frontale) samt nackbenet (os occipitale). Kilbenet (os sphenoidale) och silbenet (os ethmoidale) är numeriskt värde opariga ben som tillhör både hjärn