Radioaktiva döttrar

Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Radongas bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radioaktivt sönderfall innebär att ett ämne spontant ombildas till ett annat ämne i samband med att joniserande strålning sänds ut. Radioaktivt sönderfall anges i antalet sönderfall per sekund med enheten Becquerel (Bq). 1 Bq är ett sönderfall per sekund. Radonhalten i luft anges i Bq/m3, d.v.s. antalet sönderfall av radon per sekund i en kubikmeter luft, medan radonhalten i vatten anges i Bq/l.

Radon och radium ingår tillsammans med många andra radioaktiva ämnen i en så kallad sönderfallskedja med Uran som utgångsämne. Radon finns naturligt i marken överallt i Sverige. Via otätheter i grunden mot marken kan radongasen komma in i bostäder och i andra byggnader. Det räcker med mycket små otätheter i grunden, otätheter som inte är synliga för ögat, för att radon ska komma in och orsaka höga radonhalter i inomhusluften.

Radon finns även i utomhusluften, om än i låga halter. Några höga radonhalter kan aldrig byggas upp i utomhusluften eftersom radon har en halveringstid på knappt fyra dygn. Halveringstiden är den tid det tar för ett ra

•

Sönderfallskedja

Sönderfallskedja (även sönderfallsserie) är ett radioaktivt ämnes serie av dotterämnen som dess partiklar kommer att bilda vid de olika stadier som gås igenom innan sönderfallet når sitt slut vid ett stabilt ämne. Även information som de olika ämnesstadiernas varaktighet och typ av sönderfall kan rymmas under begreppet.

Radioaktiva ämnen som sönderfaller kan sända ut alfapartiklar eller betapartiklar och förändrar på så sätt sin sammansättning. Den största atomära förändringen sker när en alfapartikel sänds ut då atomen mister två protoner och två neutroner varvid masstalet, A, minskar fyra steg. Därför kan radioaktiva isotoper grupperas in i fyra sönderfallsserier vars masstal ligger fyra steg isär; toriumserien (A = 4n), neptuniumserien (A = 4n+1), uranserien (A = 4n+2) eller aktiniumserien (A = 4n+3), där n är ett heltal. Neptuniumserien återfinns inte längre naturligt på jorden eftersom all Np, med halveringstiden 2,14 miljoner år, numera sönderfallit. Kortare sönderfallsserier, med isotoper lättare än bly, produceras av kosmisk strålning.

Toriumserien

[redigera | redigera wikitext]

Toriumserien, A = 4n.

Isotop	Kemisk symbol	Halvering • Radon Uppslagsordet ”Niton” leder hit. För Niton i England, se Niton, England. Radon Digital radonmätare Emissionsspektrum Generella egenskaper Relativ atommassa u Utseende Färglös inom gasform Fysikaliska egenskaper Densitet 9,73 kg/m³( K) Aggregationstillstånd Gas Smältpunkt K (&#;°C) Kokpunkt ,3 K (&#;°C) Molvolym 50,5 ×&#;10-6m³/mol Smältvärme 2,89 kJ/mol Ångbildningsvärme 16,4 kJ/mol Atomära egenskaper Atomradie pm Kovalent radie pm Jonisationspotential Första: 1 kJ/mol (Lista) Elektronkonfiguration Elektronkonfiguration [Xe] 4f14 5d10 6s2 6p6 e− per skal 2, 8, 18, 32, 18, 8 Kemiska egenskaper Oxidationstillstånd 0 (okänd) Diverse Kristallstruktur Kubisk tätpackning (ccp) Identifikation Historia Stabilaste isotoper Säkerhetsinformation SI-enheter och STP används angående inget annat anges. Radon existerar ett grundämne, en radioaktivädelgas, med kemiskt tecken Rn[1] och atomnummer Den vanligast förekommande isotopen är radon, som bildas vid sönderfall av radium och ingår i den sönderfallskedja såsom börjar