Kvinnor börjar förvärvsarbeta

PrivatpersonPersonhistoriaFolkminnen, seder samt brukSpaningHemmafruHusmödrarfamiljBarnTjänstemänMatlagningMatRansoneringFrysboxFrysFöreningsarbeteArbetarhustruArbetsmarknad

Sedan mitten av talet har familjemönstret i landet väsentligen förändrats i samt med för att gifta kvinnor, som tidigare hade sin givna kontor i hemmen, i allt större utsträckning sökte förvärvsarbete utanför. Den så kallade hemmafruepoken, likt nådde sin kulmen vid talet, började långsamt ebba ut. Allt fler kvinnor sökte sig ut vid arbetsmarknaden samt vi fick ordet ”hemmafru” som enstaka nybildning inom svenska språket, ofta använt i enkel nedsättande ton, för dem kvinnor vilket tidigare kallades ”husmödrar”, detta vill yttra kvinnor liksom valde för att genom hemarbete och barnomsorg bidra mot familjens försörjning. I mera skämtsam ton och/eller tillsammans med vassare udd tog man till termen ”lyxhustru.”

Rådande familjeideal var ännu på talet att kvinnan hade sin främsta arbetsuppgift som maka och mor och skulle försörjas från mannen. detta ideologiska klimatet kom för att förändras beneath senare delen av talet. Den således kallade könsrollsfrågan väckte stort intresse

•

Utvecklingen av svenska kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden sedan

Utvecklingen av svenska kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden har sedan länge varit en kamp, där stora reformer började ske under talet. Kvinnor har kämpat på flera olika sätt för bättre möjligheter och rättigheter på arbetsmarknaden, till exempel rätt till samma utbildningsmöjligheter och tillgång till samma yrken eller ämbeten samt samma lön som männen som utför samma arbete.

Kampen har även innefattat att utöka sina rättigheter som människa på flera olika områden, till exempel genom kampen för rösträtt, kontroll över sin egen kropp, som rätten till abort och preventivmedel.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor har alltid arbetat minst lika mycket som män oavsett om det varit i form av betalning eller inte. För arbete är mer än det som utförs mot betalning. Det betalda arbetet har ökat kraftigt i förhållande till annan typ av arbete under de senaste tvåhundra åren, både för män och kvinnor, men framförallt för kvinnorna. Sedan har utvecklingen varit snabb på kort tid. Ett flertal lagar för kvinnors ökade ställning i arbetslivet har tillkommit. Dessa lagar har fokuserat på olika områd

•

Kvinnor och män i arbetslivet

För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i tiden för att märka enorma skillnader.

Bild: Stockholmskällan

Kvinnorna vid Spånga yrkesskolor fick lära sig maskinskrivning, stenografi och olika hushållsarbeten, exempelvis sömnadsarbete, matlagning och barnskötsel.

År bodde 75 procent av svenskarna på landsbygden och 25 procent i tätorter. bodde 43 procent på landet – och bara 13 procent.

Kvinnorna blir yrkesarbetare

Kvinnorna som arbetade i jordbrukande familjer började söka sig till yrkesarbete i mejerier, bagerier, bryggerier, tvätterier, porslinsfabriker och beklädnadsindustrin. Där fick de enformiga arbeten vid löpande bandet, som hade införts i många svenska industrier under talet. Männen i samma industrier hade bättre betalda uppgifter med transporter, maskinservice och påfyllnad av arbetsmaterial. Andra kvinnor tog jobb som hembiträden och barnsköterskor.

Den sega och envisa kampen

Kvinnorna mötte motstånd. Nya lagar i början av talet förbjöd dem att arbeta nattetid. De fick inte