Hur tumörers diffeerentiering påverkar prognosen
•
Spridningsgrad av cancer
En cancersjukdom går igenom flera olika faser. Vanligtvis tar det länge innan cancern börjar utvecklas efter att patienten har blivit utsatt för det som förorsakar den. Det är möjligt att bestämma cancerns spridnings- och differentieringsgrad.
Cancerspridningen – spridningsgrad
Cancerspridningen bestäms samtidigt som sjukdomen fastställs. Genom att bestämma spridningsgraden kan man få en bättre uppfattning om patientens möjlighet att tillfriskna och om vilken behandling som är den rätta. Spridningsgraden klarläggs vanligtvis enligt det internationella TNM-stadieindelningssystemet.
- T anger storleken av primärtumören (tumor).
- N anger spridningen till närliggande lymfkörtlar (node).
- M hänvisar till förekomsten av metastaser i organ som inte ligger i omedelbar anslutning till det organ som bär primärtumören.
Enligt TNM-stadieindelningssystemet klassificeras cancerfallen i fem olika spridningsgrader (0, I, II, III, IV, ). Spridningsgrad 0 betyder en liten cancer som inte sprider sig. Spridningsgrad IV betyder cancer som spridit sig långt ut i kroppen eller cancer som hunnit skicka metastaser. I vissa fall kan spridningsgraden delas in i fle
•
Väl differentierad neuroendokrin tumör av bukspottkörteln
En väldifferentierad neuroendokrin tumör är en typ av cancer i bukspottkörteln som utgår från neuroendokrina celler i den hormonproducerande (endokrina) delen av bukspottkörteln. Dessa tumörer är vanligare hos personer med ett genetiskt syndrom som kallas multipel endokrin neoplasi typ 1 (MEN1), men de flesta med denna tumör har inte något känt genetiskt tillstånd.
Var i bukspottkörteln börjar dessa tumörer?
Väl differentierade neuroendokrina tumörer börjar i den endokrina delen av bukspottkörteln. Denna del av bukspottkörteln består av små, runda strukturer som kallas Langerhanska öar. Cellerna i dessa öar fungerar som både nervceller (neuroner) och hormonproducerande (endokrina) celler. De tar emot signaler från nervsystemet och blodomloppet och svarar genom att producera hormoner. Dessa hormoner hjälper till att reglera många kroppsfunktioner, inklusive blodsockernivåer. Bukspottkörteln gör flera hormoner, inklusive:
- Insulin – Sänker blodsockret.
- Glukagon – Höjer blodsockret.
- gastrin – Hjälper till med matsmältningen.
- somatostatin – Reglerar andra hormoner.
- Vasoaktiv intestinal peptid (VIP) – Kontr
•
Tumörheterogenitet – ett utmaning till både diagnostik och behandling
Tumörheterogenitet – ett utmaning på grund av både diagnostik och behandling
En ny undersökning kring spridningsvägar för bröstcancer visar för att metastaser sprider sig vidare från detta första organet till andra organ inom nästa steg. I vissa fall rör sig ifall en tidig explosion från cancerceller ifrån brösttumören liksom ger upphov till metastaser i flera olika kroppsdel på ett gång. en viktigt fynd var för att metastaserna inom lymfkörtlarna inom armhålan ej verkar sprida sig vidare till andra organ. Även om dessa metastaser förmå visa hur aggressiv cancern är, existerar det ej de såsom orsakar spridningen, skriver docent Johan Hartman vid avdelningen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
Bröstcancer uppvisar stora skillnader i prognos och behandlingsrespons mellan olika patienter. detta gäller även tumörer likt förefaller existera morfologiskt identiska i mikroskopet. Tumörstorlek samt antal lymfkörtelmetastaser i axillen är dem starkaste prognostiska faktorerna. Skillnader i behandlingsrespons mellan olika patienter förmå delvis förklaras av skillnader i biomarköruttryck mellan olika tumörer. inom rutindiagnostiken från bröstcancer undersöks fyra protein